27 mars
Jag mår bättre. En del av energin är tillbaka och jag klarar av att vara mer social. Idag har jag slagits av två saker dock.
1. Var uppe tidig och åt frukost med min syster som fyller år idag. (Grattis fina du! ). Gick förvånandsvärt bra att gå upp klockan 7 och vara social, laga frukost, läsa tidningen. No problem. I brist på saker att göra tänkte jag att jag kan väl packa ur diskmaskinen. Där tog det stopp. Packade ur den, men där tog energin slut och huvudvärken blev påtaglig. Då slogs jag av hur knasigt det är att helt plötsligt blir hjärnan överhettad. Sådant som jag gjort av automatik måste jag nu anstränga mig för att fixa. Allt måste verkligen få ta sin tid. Och jag ska göra allt för att de ska få göra det också. Efter att Maja gick till skolan gick jag och la mig och sov 3 timmar tills. För de behövde jag.
2. Rutiner. Jag har tusen av rutiner som vid lite eftertanke kanske inte är så bra alla gånger och stressframkallande. Cyklar jag bakom något, vill jag cykla förbi även om jag inte har bråttom.
Många gånger gör jag flera saker samtidigt, vem har inte kommit på sig själv med att sitta med datorn i knäet framför teven med telefonen i ena handen.
Jag fullbokar mina dagar, för jag vill ju hinna med så mycket som möjlig.
1. Var uppe tidig och åt frukost med min syster som fyller år idag. (Grattis fina du! ). Gick förvånandsvärt bra att gå upp klockan 7 och vara social, laga frukost, läsa tidningen. No problem. I brist på saker att göra tänkte jag att jag kan väl packa ur diskmaskinen. Där tog det stopp. Packade ur den, men där tog energin slut och huvudvärken blev påtaglig. Då slogs jag av hur knasigt det är att helt plötsligt blir hjärnan överhettad. Sådant som jag gjort av automatik måste jag nu anstränga mig för att fixa. Allt måste verkligen få ta sin tid. Och jag ska göra allt för att de ska få göra det också. Efter att Maja gick till skolan gick jag och la mig och sov 3 timmar tills. För de behövde jag.
2. Rutiner. Jag har tusen av rutiner som vid lite eftertanke kanske inte är så bra alla gånger och stressframkallande. Cyklar jag bakom något, vill jag cykla förbi även om jag inte har bråttom.
Många gånger gör jag flera saker samtidigt, vem har inte kommit på sig själv med att sitta med datorn i knäet framför teven med telefonen i ena handen.
Jag fullbokar mina dagar, för jag vill ju hinna med så mycket som möjlig.
För att kunna bli frisk och hålla mig frisk måste jag bryta mina rutiner. Så det jobbar jag med nu och måste säkert fortsätta med i en lång tid.
Idag har jag äntligen fått träffa Ida igen och ikväll blir det kalas, och mys med Ida, Linda och Frida. Sol har vi också här i Skellefteå och det gillas skarpt!
Idag har jag äntligen fått träffa Ida igen och ikväll blir det kalas, och mys med Ida, Linda och Frida. Sol har vi också här i Skellefteå och det gillas skarpt!
En förklaring
Jag är sjukskriven. Japp så är det. Jag är dessutom hemma i Skellefteå för tillfället. Googla utmattningssyndrom eller klicka här så får ni veta de symtom jag lider av i vart fall.
Jag har under alldeles för lång tid kört på tok för hårt med mig själv. Skola, jobb, träning, mer jobb, kompisar, konstant kontaktbarhet, familj, skador och sjukdomar. I princip alltid har de bytt av varandra i ett himla tempo. Tillslut kraschar man. Tillslut kraschade jag.
Så idag inser jag att stora förändringar måste göras i mitt liv, mitt sätt att tänka och mina prioriteringar.
Jag vill inte att jag efter en promenad till ICA ska behöva sova en timme.
Jag vill inte behöva sova 12 timmar, men ändå vakna trött.
Jag vill inte bli sliten av att se på film eller läsa en bok.
Jag vill vakna på morgonen full av energi, redo för en ny dag med ett leende på läpparna.
Jag vill ha en kropp som är hel.
Jag vill lära mig hantera stress och lära mig undvika onödig stress.
Det finns så mycket jag vill, hela tiden. Och det är garanterat en del av mitt problem. Men det finns fördelar med det också. Viljan att bli frisk och viljan att må bra. Det är det som spelar roll nu. För jag har, som jag sa tidigare, redan bestämt mig för att klara det. Det kommer ta tid. Troligen längre tid än vad någon av er kan tänka er. Men förhoppningsvis kan jag ha en fot i arbetslivet samtidigt som jag fortsätter att jobba med migsjälv.
Jag kommer använda bloggen som ett bollplank och ett sätt att ventilera. Jag hoppas det kanske är någon som läser som börjar reflektera över sigsjälv och kanske undviker att hamna i samma våldsamma krasch som jag. För det är inte värt det. Men det är lärorikt!
Jag har under alldeles för lång tid kört på tok för hårt med mig själv. Skola, jobb, träning, mer jobb, kompisar, konstant kontaktbarhet, familj, skador och sjukdomar. I princip alltid har de bytt av varandra i ett himla tempo. Tillslut kraschar man. Tillslut kraschade jag.
Så idag inser jag att stora förändringar måste göras i mitt liv, mitt sätt att tänka och mina prioriteringar.
Jag vill inte att jag efter en promenad till ICA ska behöva sova en timme.
Jag vill inte behöva sova 12 timmar, men ändå vakna trött.
Jag vill inte bli sliten av att se på film eller läsa en bok.
Jag vill vakna på morgonen full av energi, redo för en ny dag med ett leende på läpparna.
Jag vill ha en kropp som är hel.
Jag vill lära mig hantera stress och lära mig undvika onödig stress.
Det finns så mycket jag vill, hela tiden. Och det är garanterat en del av mitt problem. Men det finns fördelar med det också. Viljan att bli frisk och viljan att må bra. Det är det som spelar roll nu. För jag har, som jag sa tidigare, redan bestämt mig för att klara det. Det kommer ta tid. Troligen längre tid än vad någon av er kan tänka er. Men förhoppningsvis kan jag ha en fot i arbetslivet samtidigt som jag fortsätter att jobba med migsjälv.
Jag kommer använda bloggen som ett bollplank och ett sätt att ventilera. Jag hoppas det kanske är någon som läser som börjar reflektera över sigsjälv och kanske undviker att hamna i samma våldsamma krasch som jag. För det är inte värt det. Men det är lärorikt!
Vägen tillbaka
Jag ska må bra. Vägen tillbaka kommer vara mycket längre och tyngre än ni någonsin kommer förstå. Men jag ska göra det. Det finns liksom inte ens ett alternativ. Nu ska jag gå tillbaka till att undvika sociala medier, se på film och sova.
