Sysselsättning. Att jag inte har särskilt mycket till sysselsättning för tillfället, för att jag bara jobbar lite drygt halvtid påverkar mig mer än vad jag trodde. Det är hela tiden så kort till alla tankar om vad meningen med allting är just för att jag inte hela tiden har fullt upp. Får mycket tid över till att tänka och fundera.

Och det jag egentligen hela tiden kommer fram till är att jag är sjukt ovan till att ha det på det här viset. Ta sista året på gymnasiet som exempel: Läste sista året på teknikprogrammet och hade bra betyg, pluggade en hel del. Jobbade 2-3 dagar i veckan på simskolan och drev UF-företag som projektarbete, samtidigt som jag tränade ett antal gånger i veckan. Såhär i efterhand förstår jag inte hur det gick ihop eller hur jag klarade det. 
   När gymnasiet var slut hoppade jag direkt på jobb på kyrkogården för att direkt efter det flytta till norge och fortsätta jobbajobbajobba.

Förstår ni hur konstigt det var med 2 veckor helledig när jag var hem i december och sedan komma tillbaka och jobba halvtid. Jag har helt plötsligt så mycket tid som jag inte vet vad jag ska göra av. Men de klokaste vore nog verkligen vara att stressa ned, lyssna på kroppen till 100%, laga bra mat när jag väl ha tid och sluta upp med ångest och "vad är meningen med allt"-tankar. För innerst inne vet jag att det är exakt det här jag borde göra. Och jag jobbar på det. Jobbar på att ta det lugnt. (och passar på att tränar upp kroppen så den blir hel igen också)